(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Föredrag av Ernst Bergman"

» 









I 







■ 



S^cUf^s^ kC£6 t ft*f.1. 



1. 






Imnet för kvällens föredrag ärt Per Tomasson och "Orande godset" i Storkåge. 



Kring ett domhrev från Skellefteå år 1550 









Under f orsknin 




i 




egna släktens genealogi har jag via Nederkalix 



* 



och Piteå kommit till Skellefteå socken* En min förfader Tomas Kettilsson var där 



måg till Per Tonasson i Storkåge enligt bågaskattelängderna i Kammararkivet. 3)enno 



är identisk med Per Tomasson på Grandegodset 



• 











För att styrka min så att 




hemortsrätt på detta kågehemman skall 



jag förete ett 



K t t ar t al, om 



vars tillkomst kan nämnas följande» 



Genom välvilligt tillmötesgående från Riksarkivet, har jag haft förmånen 



"begagna vissa kyrkböcker 



flodorkalix. 



sedermera ha 








Skellefteå äldre kyrkoarkiv 













y 







1 



2 



» 

I Riksarkivet ha domböcker och småprotokoll flitigt kommit till använd 



ning 



På forskningsresultaten i Kammararkivet grundar sig väsantligen åen del 









Yv 



av ättartavlan, som avser tiden före 1700 eller då kyrkböcker för Skellefteå saknas. 




Av utslagsgivande betydelse för fastställande av några släktled ha varit 



rullor och re&ements 




i Krigsarkivet 



• 



Som arbetshypotes var ättartalet redan 10 år 



gammalt och ättledningen 



från Moses Persson och nedåt enligt min mening hållfast, då jag den 6 november 1941 



i Riksarkivet gjorde en beställning på Oenealogica X 53 - Buregenealogien - som be 



■ 

styrkte riktigheten av generationerna Tomas Kettilsson - Per Tonasson 



Moses 




son. 



Sambandet Moses Persson - Olof Mosesson (den förre kyrkvärd den sena 














länsman) argumenteras sålunda» Olof Mosesson hade två möjligen tre "bröder. Dessa 






voro t 



Fänriken Per Mosesson, som deltog på skeppet Caesar i sjöslaget mot ho! 



ländarna i Öresund för 300 år sedan och som tecknade samma "bomärke som hans presum 






tive 




arsfar förde i sitt signet. 






Korpralen Jakob Mosesson Kågman, som erhöll en tredjedel av KÄgehemmanet 



eller 1/4 mantal. 









Korpralen Tomas Mosesson, som dock anges vara hemma omväxlande i Kåge 






och i Stämningsgården 



• 



Hamnen på fänrikens och korpralen 




s hustrur är o känd* 



Brita 



Clemetsdotter resp. Elsa Joensdotter - och de äro sådana 



, att de utesluta möjlighe 






ten, att gården kan vara arvfallen till magar. 








i 














Att gården ej heller gått i köp, framgår av en annan iakttagelse. Under 



1640-talet står Olof Mosesson för garden i mantalslängderna. Per Mosesson ir tydli 



g^n i livet men sitter på undantag, ty i kyrkot i ondelängderna dyker han upp som 



gubben ur lådan. Hur man skall förklara detta förhållande lämnar jag därhän 



9 



I 



n om 






Moses Fersson sålt sitt hemman så 




det väl märkvärdigt, att han skulle agera som 



någon sorts homme d*affairs för köparen Olof Mosesson. 






För riktigheten av f iliationen Olof Mosesson - Moses Olofsson (länsman 



respektive soldat som dog 1682) borgar ett domstolsutslag av år 1733, varav framgår 



att gården gått i arv från den förre till den senare. Olof Olofsson Bergs broder 



Moses Olofsson "begärde detta år att få igenlösa ett jordstycke på södra sidan älven 



vid tullhuset, vilket jordstycke hans då ännu levande fadermoder hustru Kerstin 






lilsdotter i sitt änkestånd försålt 50 år tidigare. Rätten beviljade dtnna 



ansökan. 





o 





Hade det varit fråga om avlingegods hade rätten icke kunnat fatta ett sådant 



lut 



"besjtuo. 



Det är märkligt - som vi skola se - att premisserna för Moses Olofssons aktion voro 



likartade dem, som föranledde Pavel Skrivare att år 1550 söka återbörda det arvehem- 



man som hans moder avyttrat - likaledes 50 år tidigare 







o tre följande generationerna 



sammanbindas med varandra av några anteck- 




na 



i en generalmöns t errulla över roteringsverket i Västerbotten för år 1728 






> 



Krigsarkivet 



• 















Vi återgå till Tor Tomasson och konstatera att han dog den 1 april 1552 



Vi skola även se hur hågaskattelängderna reagera för denna händelse. 









Enligt 3uregenealogien var Tomas Kettil 



gift med Kelug Andersdottor 



en dotter till Anders Jakobsson. En annan dotter till denne var Anna Andersdotter 






gift med kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olaui. En dotterson till sistnämnda makar 















6. 



var "Johannes Tomas Bureus Agrivillensis, riksantikvarien som underrättade världen 



om Bureättens glans 



n 



t 



• 



i 

Vi skola nu ägna några minuter åt tjocka släkten för 400 år sedan 



I Uppsala universitetsbibliotek forvaras ej mindre än fyra pergaments 






brev från 1500-talets tidigare hälft, vilka äga gemenskap med ifrågavarande hemman 



i Kåge, Tvivelsutan är det Johannes 



Bureus, som undan 



förgängelsen räddat dessa pär- 



mebrev • 



Är 1500 kom för tingsrätten i Skellefteå hustru Gunborg och ville sälja 



ett hemman hetandes "Kawa 



by", som hon 



ärvt efter sin fader. Hon var gift med Laurena 



Bo t nekar 1 



5 



borgare i Stockholm. Sedan hon förgäves på tre ting uppbjudit hemmanet åt 



Sina släktingar, eom icke ville bjuda något acceptabelt pris "utan ville näötan 



tvinga jorden i alls intet, mente de skulle komma till arv efter henne" 



9 



begärde 













• 



hon hos underlagmannen och fogden att få sälja hemmanet utom horden, vilket sköts 



till nämnden som härtill samtyckte. Hon sålde då strax godset "til hederlige mannen 



Herr Anders kyrkoherre i samma socken och prost därsammstädes för 70 mark." Gården 



låg då w i holhynom i Storkåge" d.v.s. Storkåge var en oskiftad hy. Köpet fastställ 



des av tingsrätten och hustru Gunborg avgav en högtidlig försäkran att varken hon 



eller hennes honde (man) eller hennes harn - födda som ofödda - någonsin skulle 






resa klander mot detta köp. Detta domhrev var ett fastehrev på KÄgehemmanet utställt 



på prosten Herr Anders. 






Av de till tiden närmast följande hägge pärmbreven framgår att prosten 



^ 



var död 1506 och att hade överlåtit gården på sin dotter och hermer man Anders 



Jappson aff Bure. Att denna dotter hette Malin och var född av oäkta föräldrar 



modern var från Helsingland och hette Gölug - framgår ej av pärmehreven men av 








• 



Buregenealogien, som vi sett. 



50 år efter fastebrevets utfärdande uppträder hustru Gunborgs son Pavel 



skrivare från Stockholm och yrkar på att köpet skall återgå. 



Hur det gick med detta 



utpressningsförsök därom handlar 1550 års dombrev. 



Den Per Tomasson, som vi möter i dombrevet 1550 måste vara en annan fin 






Buregenealo^iens "Per Tomassons i Kåge 1550-# 



ti 



o 



o 



Äiellertid är det tydligin den sis 






ämnde som föresvävar Bygden, då han i Hemösands stifts herdaminne skriver? "Genom 



henne (Anna Andersdotter) erhöll mannen (Herr Anders) och en Per Tomasson i Kåge det 







gamla Kågehemmanet • w Han 




nämligen i en fotnot 1 




skrivare, borgare i Stocl 



holm och hustru 



Ounborgs son, ville 



år 1550 återbörda dett 



mman som genom arv 



tillfallit 



ovanstående, men de 



löste det till sig för 50 timmer gråverk, varje ti 



fl 



or 



beräknat för 2 mark och de gåvo honom dessutom 2 klippare, vardera värd 14 mark." 







Per Tomasson - hustru Annas systerson - måste vid denna tid ha varit ett 



"barn* Som sådant kunde han naturligtvis vara arvtagare men ingalunda kunda han upp- 



• 



träda inför rätten. Det orimliga i Bygdens framställning accentueras av att herr 




• 



Anders dog f 






hustru Anna, med andra ord t arvtag 



v 



död då arvlåtaren 



dog 




Detta dombrev är inget fastebrev på Grandegodset utställt på herr Anders 



i 

och Per Tomasson, utan en lagfart på stillohrevet . Detta uppvisades för rätten av 



Herr Anders och Per Tomasson och det relateras i dombreve . 



Som förut nämnts var Per Tomasson gift med Anders Jakohssons änka Malin 



Anders do 1 1 er. 




En förutsättning för att Per Tomasson skulle k xmas i domhrevet var givet 



• 



vis, att hustru lalin 



var i livet - hon hör vid denna tid ha varit vid pass 70 




75 






år gammal» Det var hon och hennes äganderätt till Grandogodoot som Per Tomasson förö 



-, 















10. 



trädde i förlikningen med Pavel skrivare och inför rätten - mannen var ju Bin hustrus 



rätta målsman* 









• 



Men det fanns även andra, som hade intressen att "bevaka, nämligen hennes 



9 



döttrar och magar» Pör dem gällde det hördsrätten till hemmanet och kanske även inne 




stående arv efter Anders Jakohsson. Herr Anders svarade för sig| de övriga magarna ha 




uppenbarligen be fullmakt i gat Herr Anders och Per Tomasson att föra deras talan 



De 



: 



kallades av okänd anledning lagbröder - jänför dock engelskans Brothern in law. 



Det är möjligt att stillobrevet dikterats av Herr Anders» Stillobrevets 



lagbröder korresponderar nämligen på ett slående sätt med ordet bytesbröder, som 



herr Anders använder några år senare i ett prämebrev. Det gällde då en del av laxfis- 



ket i Bomansforsen. 



Att sammanställa ordet lagbröder med byalaget kunds väl ha fog för sig 



* 









11 



så länge hemmanet låg i oskiftad by, men en ändring hade härutinnan skett genom den 









jordrevning, som 



föregick skattläggningen enligt 1543 års jordebok. Man kan även ifrå 



gas ät t a 



> 



om byalaget vore villigt att så solidariskt sluta upp kring en lagbroder i 



trångmål, som stillobrevet förutsätter 



• 



Ben 



umn 



som Pavel skrivare tillerkändes vid förlikningen översteg med 



30 mark hemmanets inköpspris, 



som år 1500 var 70 mark. Pör d«n rike Herr Anders och 



Per Tomas son spelade en sådan summa en 



ringa roll. Huvudsaken synes ha varit att så 



fort som möjligt få »åken ur världen och bli av mod Pavel skrivare, varför de gåvo 



hono 



• ji 



två klippare och vill man tro en efter omständigheterna avpassad färdknäpp 



. 



Van kan fråga sig hur det var möjligt, 



att Pavel skrivare lyckades så 



förträffligt i sitt uppsåt. Ja 



9 



först och främst var herr Anders köp av hemmanet år 
















1500 emot landslagens bestämmelser. Hustru Ounborgs hemman var arvejord och hon kunde 



icke med rättslig verkan avhända sina barn deras lagliga bördsrätt. 






12- 






Premisserna voro i själva verket ensartade såväl för Pavel skrivares 



aktion är 1550 som för Moses Olofssons aktion år 1733, då de sökte återbörda det ar 




resp. den del därav som modern hustru Gunborg resp. farmodern hustru Kerstin 



hade avyttrat - i båda fallen 50 år tidigare. 







Han kan även hänvisa till förhållandena under garde kung Göstas regemente. 



Den danska tiden var förbi - den katolska likaså. Sverige var ett "kungadöme ej ett 






prästavälde 



»t 



• 



färmebrev från den danska och katolska tiden aktades ringa ooh gamla 



privilegier ej för mer än "två blåbär". 



Ver Tomasson omnämnes i Handlingar rörande Skandinaviens historia, Del 17 






Där är tryckt en redogörelse, som kyrkoherden herr Anders lämnat, över förvaltningen 






av kyrkomedlen. Vi citerat "Men här var en man i socknena vilbetrodder , vilken var 



9 



kommen till en god ålder, den där hade haft i mång år nyckelen till kykiones 



penning- 






ar med sex socknens eller kykiones män förordinerat - och don gamle betrodde man 






13 



♦ 



heet Peder Tomasson i Kåge. Sidan Peder Tomasson, salig man, avsomnade haver socknen 



bidit och betrott ärlig man Lasse Andersson i Wikena om samma nyckel." 



Per Tomasson var i sitt ringa stånd en betydande man. Han var frikostig 












donator till kyrkan • Han var 



sexman, tolvman 



9 




och birkarlf han drev handel 



med ryssarna på Torneå 










Hans hemman i Kåge upptages i 1543 




jordebok till 15 spannland och 16 



ängsland \ han ägde del i Finnforsens laxfiske och ägde jord i Degerbyn 




•panni and 



och 




ängsland» Iven "bortsett från detta jordinnehav i Degerbyn var han en av noc 















nens största jordägare 



I Degerbyn fanns vid denna tid en annan storbonde, nämnds»annon Kettil 



Tomasson, som j&g utan tvekan 



anser vara far till Tomas v :ettilseon i Kåge. Han dog 



1547 



Var Per Toaasson bror till Kettil i Degsrbyn? Ja, det är troligt liksom 






14 



<■ 



att alliansen mellan hans presumtive "brorson och styvdotter ingåtts på hans tillskyn 



dan. Per Tomaseon var gift tidigare än Tomas Kettilsson. (P.T. före 1539 T. K. under 



åren 1539 - 1543) och glftermålsbalken medgav uttryckligen att två "bröder mage "taga 



två systrar och fader taga moder, tå son tager dottren." Således måste det Even vara 



tillåtet 



»c*** 



rör f arbror 



och "brorson att gifta sig med moder och dotter. 



Att hjonelagen mången gång "byggdes efter ritningar som familjepolitiken 



skisserat är en väl-iind sak. So» närliggande exe 




kan nämnas, att två systrar och 



två döttrar till TCelug Andersdotter 



voro gifta i Bodom, Lövångers socken, respektive 




i Kusmark, Skellefteå socken. Då männens tillnamn (patronymikon) i vardera fallet vo 



ro sinsemellan lika kan man räkna med att de sinsemellan voro "bröder. 



I detta sammanhang förtjänar återges en passus i Bure genealogi en 



. 






Tomas ICettilssons dotter hustru Sara Tomasdotter i Kusmark hade dött. 



Då hennes man såg sig om efter en annan hustru "fann han med stor möda den hans 



15 



förra hustru oskyld var$ ty tog han en av Jakobs avkomma i Fallen efter han var oäkta 1 



För att hustru Sara Tomasdotter i genealogiskt avseende skulle kunna vara 



så insyltad i socknen, måste man förutsätta att hennes anor på fädernet hade djupa 



o 



rötter i Skellefteå. Möderneanorna voro n 




n tunnsådda. Hennes mormor var ifrån 



Helsingland och hennes morfarsmor var från Umeå. Xven om hela historien är uppdiktad 



för att camouf lera ett gifte som kanske icke var så reputerligt 



9 



så 



i 



den en kär- 



na av sanning, nÄmligen den att Tomas Kettilsson måste vara en bygdens son 



Det enda ortsnamn "Gran", som namnes i "Rosenbtrgs historiskt-statistiskt 



• 






handlexikon över Sverige, tryckt 1882, är hyn Gran i Skellefteå socken vid Kåge älv. 






Denna hy ligger ungefär en mil nordost om 



Boliden. Som vi ha sett fanns det även en 



* 

annan plats med namnet Gran vid Kågeälven, nämligen där Nils Hermansson bodde. Namnet 









på platsen återgives i dombrevet från 1550 som Grandegodset och i 1788 års stor 



skifteskarta över inägorna i Storkåge by - fastställd av häradshövdingen Carl Georg 












16. 



Furtonbach 



som Grandgården. 



Platsen där överstehostället Gran uppfördos på 1690-tale 



9 



vid öjehyn 






och Pi t oälvens utflödes kallades tidigare Oranden. Se Johan 



Nordlander, norrländskt 



skolliv, tryckt 1914 



• 















Hos Flgenstierna förekommer uppgiften, att landshövdingen Johan Graans 



« 



fader prästen i Skellefteå 



Gerhard Jonae, som dog 



1623, "bodde på 



hemmanot Gran nedom 




Bergsholmen i Västerbotten, därav sonen Johan tog sig tillnamnet. Då adli 




ätten 



Graan för en #ran 



o 



i hjltar»ry<lnad ö ttj vill det synas som 



• Hl 



Ivon hemmanet fått sitt 






namn av trädet. Men så fir icke fallet. Domboken för Skellefteå den 14 november 1774 






lämnar klara "besked. Prästen hodde aldrig på Gran nedom 



■a 



•?*» -t» 



x 






oholmen mtn "brukade cVir 



en ängsmark 



9 



vilken kallades Klof sgranden eller - uppenbarligan efter präaten 



prästsranden. Traditionen visste även "berätta - enligt domboken - att landshövdingen I 






vid ett tillfälle lät cig ro uppför älven för att återse sin harndoms lekplatser, 






17 



"bland annat Gran# 



Elgenstiernas uppgift går via Bygden tillbaka på 



en uppsats av pro3ton 



P. Högstrom, tryckt 1753, vari det dock heter* "Bodde på Oran nedom Bergsholmen 



9 



som 



nu ax överväxt med ekog, varav sonen tog tillnamnet.' 1 



Säkerligen kände Högström 



till att namnet 




ran var härlett ur ordet Granden. 



Gemen s an 



1/ 




dessa ortnamn Gran är att de hfinf 



si£ till platser ho 



lägna vid en 



älvj de La även 



en annan 



s 



gemensamt, nfclige 



M»S 



rkons beskaffenhet. 




JL 



Svensk 



•mytologisk ordbok, Lund 



1939? av Elof Hollquist har grand bety 



delsen grus och grande betydelsen grusbank o.d. vid vatten. 



I Norsk ordbok, Cristiania 1871, av Ivar Aaser har grande betydelsen 



"Banke eller mt, grund med sand eller smaasten vid Vandrfcj ogso Oraosbank vid en 



Iv. Grandejord har betydelsen Sandjord, opskyllet jord i naerheden af en Elv 



Härmed torde även betydelsen av ordet "Gran de godset" 



vara klarlagd. 






v 



18. 









Efter Per Toaassons död - förmodar vi - har änkan Malin Andersdotter upp- 



dragit gårdens skötsel åt magen Tomas Kettilsson och själv gått på undantag. Gården 



skiftades år 1557 nellan Herr Anders och Tomas Kettilsson i två nära nog lika delar 



Troligen har då änkan lämnat det jordiska 



På södra älvstranden och nära älvmynningen lät Kerr Anders uppföra en 



1 

gård som under åren 1562 - 1583 skulle "bli änkesäte åt prostinnan. Efter henne ägde 



G 



gården av sonen Nils Andersson, som dog 1597 varefter garden troligen försålts. Det 



var från denna del av Kågehemmanet som Bureus år 1601 hämtade sitt "arv i Kåge". Tro- 





ligen är det här ioke fråga om arv utom om en lösenpenning för "bördsrätton. 



Gården "brann ned 16465 möjligt ir att gårdens dåvarande ägare kaplanon 






Herr Michel då omkom - han dog den 2 maj samma år. 



På 1700-talet försåldes gården till kronan av en Jon Danielsson, tillhö 



rande en släkt, som då i över hundra år "besuttit gården. I) u ördot; ^ns 



A 









"bostället Strömsnäs. 



BTlphers, som felaktigt kallar kaptenshostället för Strömsholm 



» 



&T gäl 



lande att gården inköp 



ts av kyrkoherden herr Anders år 15 00. Han har tydligen för 



växlat de "båda prästerna med samma n 




Den del 



av KÄgehommanet,soa låg på norra sidan om ilven och som var den 



ursprungliga, har gått i arv "bland To 




Kettilssons ättlingar. Som förut nämnts er- 



löll korpralen JakcV Llosesson Hagman 1/4 mantal. Detta dde på 1670-talet, Denna 




gren av släkten dog ut 1743 . 




I "början av 1800-talet skiftades gården ånyo mellan två "bröder riksdass 



mannen Moses Johansson L ndberg och Aron Johansson Marklund. Don hemmansdol där fäder 



negården var upjförd har gått 



ur släl ben, men än i dag "besitter ättlingar till rikn 



dagsmannen den jord som deras förfäder "brukat sedar 



400